Utsläpp från biltrafiken är ett stort problem i många av världens städer. Hur kan ny teknologi som IoT bidra till en hållbar utveckling? Det skall forskare och Uppsala kommun, tillsammans med ett antal IT-bolag, studera genom att ta fram en plattform för mätning och övervakning av luftföroreningar i staden.
Frågan om luftföroreningar engagerar forskare vid Uppsala Universitet under ledning av Edith Ngai, biträdande professor vid avdelningen för informationsteknologi. Tillsammans med bland andra Uppsala kommun och en rad IT-företag utvecklar de en plattform som ska underlätta mätning och övervakning av luftföroreningar i staden. Projektet heter Green IoT och målet är att skapa en trådlös infrastruktur för att samla in miljödata som kan bidra till en hållbar stadsplanering.
En rad mätpunkter med trådlösa sensorer sätts upp utmed en av stadens gator för att mäta luftkvaliteten.
– Genom att använda smarta sensorer får vi en bättre förståelse och överblick över luftkvaliteten i ett större område i staden. Data som vi också kan analysera och kombinera med andra data, som information kring väder och trafiken, säger Edith Ngai.
Tanken är också att datan ska ge bättre beslutsunderlag i den framtida stadsplaneringen. Sensortekniken kan också användas inom andra områden, som att mäta vattenkvalitet eller energiförbrukning.
Uppsala ligger i frontlinjen av den tekniska utvecklingen med sin testbädd och Edith Ngai ser att man kan fungera som en inspiration till många andra städer i världen. Intresset är också stort kring Uppsalas projekt. Bland annat finns ett utbyte med Peking, där trafikproblemen är av en annan skala jämfört med Uppsala.
Edith Ngai framhåller styrkan i att samverka med både kommun och privata företag i projektet.
– Ja, alla delar behövs. Vi i forskarvärlden har fokus på att utveckla tekniken, medan kommunens vilja är att skapa en hållbar stad med hög livskvalitet för dess invånare. Och företagen är bra på att utveckla och skapa nya användarvänliga produkter och tjänster. När alla parter möts uppstår diskussioner som genererar nya idéer kring hur tekniken kan bidra till lösningar på samhällsproblem.
Tanken är också att alla data ska var öppna och forskarna vill uppmuntra initiativ att skapa appar och andra tjänster till nytta för stadens medborgare.
– Tiden är mogen för att använda teknologin för att möta behoven i människors vardag. Vi vill engagera företag, myndigheter och allmänhet att utveckla idéer och nya tjänster utifrån den plattform och de öppna data som den genererar.
Edith Ngai är en av talarna under UniverCITY Partnership Conference i Stockholm och Uppsala 12-14 oktober där hon kommer att berätta om Green IoT. Själv ser hon fram emot att få ta del av andra städers erfarenheter kring hur ny teknologi kan användas i stadsplaneringen.
– I slutändan handlar det om hur vi kan förbättra livet i våra städer och hur vi kan använda teknologin för att lösa de utmaningar vi står inför när det gäller exempelvis trafikproblem, energibehov och skapa hållbara städer.
