På tio år har antalet gallerior i Sverige fördubblats, från 150 till 300 stycken. Samtidigt begås det mängder av brott i landets köpcentrum. Enbart antalet butiksstölder uppgår till 2 miljoner stycken varje år till ett värde av 4,6 miljarder kronor. KTH-forskarna Vania Ceccato och Väino Tairandi har studerat brottsligheten i landets köpcentrum.
Genom staplar som är markerade med olika färger går det att visualisera var i ett köpcentrum olika typer av brott sker.
Licens: Creative Commons
Köpcentrum har gått från att vara ställen där man enbart köper prylar och kläder till platser där man också äter, går på bio, idrottar och parkerar bilen. I och med detta har köpcentrum blivit allt mer brottsutsatta. De fyller många sociala funktioner och delar därmed sårbarhet med andra platser i samhället.
I detta pågående projekt har Vania Ceccato tillsammans med kollegor studerat brott i köpcentrum genom att samla in brottsdata från väktare i ett av Sveriges större köpcentrum och sedan visualiserat informationen i en 3D-modell av gallerian. Processen kallas Building Information Modelling (BIM), och denna del av forskningsarbetet har utförts av Väino Tairandi som leder en BIM-grupp på KTH.
Vania Ceccato och Väino Tairandi har tillsammans utvecklat en metod som identifierar var och när de flesta brott händer och hur trygghet upplevs i ett köpcentra. Metoden ger bättre förståelse för var brott begås, när detta sker och i förlängningen hur man ska kunna komma åt problemen, det vill säga brottsförebyggande arbete.
– Det är viktigt för oss forskare att placera brott i ett 3D-modell för maximal förståelse. Traditionellt har man bara tittat på en dimension åt gången, säger Vania Ceccato, universitetslektor vid avdelningen för urbana och regionala studier på KTH.
Visualiseringen baseras på drygt 5 500 rapporter och observationer från väktare, data som samlats in under 17 månader. 86 procent av brotten har kartlagts i modellen, som Vania Ceccato beskriver som en prototyp.
– Vi har delat upp köpcentrumet i fem olika typer av utrymmen. Det vi kan se är till exempel att olika platser i köpcentrumet triggar olika typer av brott och olyckor, samt känsla av otrygghet.
Hur ser brottsstatistiken då ut? Jo, bland annat kan manenligt forskarna se att flest stölder sker mellan 20:00 och 21:00. Man kan också se att flest stölder sker på onsdagar. Den månad flest varor blir stulna är april. Maj är den månad då minst saker försvinner ur butikerna utan att någon betalar för dem.
Det finns en del överraskningar i forskningsresultatet också, till exempel tidpunkten för när vissa brott begås
– Till exempel förekommer våldsbrott betydligt tidigare på kvällen än vad jag hade förväntat mig. så tidigt som runt 18:00 kommer det in många anmälningar. När krogarna stänger senare på kvällen är antalet anmälda våldsbrott inte alls lika många. Sedan är allt som anmäls som ”Störande av allmän ordning” intressant. Det vill säga hur många olika saker som människor gör i den offentliga miljön, och som kan vara störande och gör att vissa människor känner sig otrygga.
Hon tillägger att våldsbrott utgjort 17 procent av den totala mängden rapporter och anmälningar.
– Det vi möjliggör med denna 3D-modell är att vi kan titta på social hållbarhet. Man kan också se om det finns så kallade ”Hot spots”. Det vill säga om exempelvis ett flertal butiker som ligger intill varandra har liknande problem-
Vania Ceccato undersöker också i forskningsprojektet var i köpcentrumet folk känner sig trygga respektive otrygga.
– Här kan man se att människor känner sig mest otrygga vid entréer, i en food court och toaletter. I och med vetskapen om detta kan man slå ihop upplevd trygghet med antal brott och se om det finns eller inte finns ett orsakssamband.
Forskningsresultatet väcker ett flertal nya intressanta frågeställningar. En av dem är varför vissa affärer är mer brottsutsatta än andra? Har placeringen av en affär betydelse för de brott som sker? På vilket sätt påverkar köpcentrumets miljö antalet begångna brott? Ett annat spörsmål är vems ansvar är det att bekämpa brott och otrygghet i ett köpcentrum? Individerna, köpcentrumet, kommunerna eller samhället? Det är ju en allmän plats, men ändå privatägd.
I Sverige är det främst mat som stjäls, följt av kläder, skor, hemelektronik och alkohol. Mönstret känns igen från både Storbritannien och USA. Enligt den brittiska intresseorgansationen British Retail Consortium så landar den årliga notan för brott relaterade till köpcentrum i England på 600 miljoner pund. Då är det främst hemelektronik, designkläder, elverktyg, alkohol och kosmetiska som stjäls – i den ordningen.
De fem olika utrymmena som ett köpcentrum är uppdelat i (för att ha bättre koll på var brott begås) är enligt forskningsprojektet följande:
* Functional spaces (butiker, restauranger).
* Public spaces (food court, toaletter, korridorer).
* Transitional areas (hissar, trappor).
* Entrances/exits (in- och utgångar).
* Immediate surroundings (torg utanför gallerian, parkeringsplatser).
Förutom Vania Ceccato och Väinno Tairandi har även Örjan Falk och Pouriya Parsaned medverkat i forskningsprojektet.
Vania Ceccato och andra internationella forskares arbete inom området kommer att presenteras på konferensen ”Retail crime: International evidence & prevention” som äger rum på KTH den 15 september.
