När skattesubventionen för elintensiv industri nu även ska gälla datacenter, som samtidigt har en helt omotiverad effektgräns, riskerar små datacenter slås ut. Det skriver det norrländska datacenterföretaget Fortlax med kollegor i ett debattinlägg.
*
Vilka faktorer som gynnar tillväxt ändras över tid. Om bördig mark och rikligt med soltimmar tidigare kunnat lägga grunden för imperier kan det i framtiden handla om hur information lagras och behandlas på så effektiva sätt som möjligt. Denna lagring och behandling sker i datacenter som behöver elektricitet för att drivas och kylsystem för att inte överhettas.
Stabil infrastruktur och svalt klimat
Sveriges kombination av stabil infrastruktur och svalt klimat ger oss goda förutsättningar för att bli ett attraktivt etableringsland för denna typ av verksamhet. Redan i dag har Sverige över 3 000 datacenter. För att stärka deras konkurrenskraft har regeringen lagt ett förslag om att utöka den elskatterabatt som i dag är tillgänglig för industrier till att även omfatta datacenter.
Tillväxt och jobb
Finansminister Magdalena Andersson säger i en artikel i Ny Teknik att ”det handlar om tillväxt och jobb, inte minst i norra Sverige” och att datacenter “har potential att bli en ny basindustri i Sverige”. Hon har helt rätt i sak, men en detalj i hennes förslag riskerar att förta den önskade effekten, och istället för ett brett stöd till en framväxande bransch, skapa en riktad subvention till mindre än 10 procent av datacentren.
Ett av argumenten för den ursprungliga skattesubventionen är att vi i Sverige har rikligt med elektricitet men få arbetstillfällen. Elintensiv industri, i stort sett oavsett storlek, betalar därför bara 0,5 öre per kilowattimme i elskatt, istället för den normala skatten på 29,2 till 19,4 öre per kilowattimme. Den enda praktiska begränsningen är administrativ. Så länge den totala reduktionen i skatt för en given industri varit mer än 12 000 kronor per år har rabatten beviljats.
Effektgräns på 0,5 megawatt5 införs
När subventionen nu även föreslås omfatta datacenter ändras denna begränsning. Istället för ett beprövat system baserat på pengar och branschkoder, föreslås nivån höjas 150 gånger genom att en effektgräns på 0,5 megawatt införs. Som skäl anges att man vill vara säker på att endast riktiga datacenter inkluderas. Men eftersom energikostnaden ofta är den enskilt största kostnaden för ett datacenter riskerar en subvention till ett fåtal mycket stora (ofta internationella) aktörer, att slå ut andra mindre eller nischade aktörer. Det är speciellt olyckligt när det gäller att skapa sysselsättning, eftersom sysselsättningsgraden som regel är högre i de mindre datacentren.
Gränsen tar varken hänsyn till verkligheten eller till den utveckling som sker i branschen. Ett datacenter med tillräckligt effektuttag för att kunna nyttja rabatten rymmer minst 200 serverrack, som tillsammans rymmer 7 000 fysiska servrar. Det betyder att ett modernt datacenter redan i dag kan ha en omsättning på hundratals miljoner kronor utan att nå upp till gränsen på 0,5 MW.
Även om effektgränsen skulle sättas till ett något lägre värde skulle det inte lösa problemet, utvecklingen går så snabbt att det som skulle kunna anses vara en rimlig gräns i dag inte skulle vara det imorgon.
Effektgränsen bör slopas
Genom att använda sig av virtualiseringsteknik går det att köra över 100 företagsservrar från ett och samma serverrack. Den siffran väntas öka 30 gånger under de närmaste åren. Utvecklingen inom green-tech, och av mer energieffektiva processorer, driven av de senaste tio årens utveckling på mobilmarknaden, gör att servrar hela tiden blir mindre och mer strömsnåla.
Det finns ingen allmänt vedertagen definition av ”riktiga” datacenter utifrån effektgräns. Effektgränsen är en konstruktion, skapad efter inspel från vissa branschföreträdare, och riggad för att effektivt konkurrera ut de mindre datacentren till förmån för ett litet antal mega-datacenter.
Vi anser att effektgränsen ska slopas och att definitionen av datacenter ska förtydligas på andra sätt, förslagsvis genom att behålla dagens system med branschkod och gräns för utbetalning.
Med oförändrad effektgräns riskerar förslaget att bromsa tillväxt, jobbskapande samt att hämma datacenterbranschens utveckling mot en ny svensk basindustri.
Anders Berglund, Fortlax
Johannes Näslund, ACON
Christian Svanlund, InfoQB
Michael Abrahamsson, ilait
Jan Swedin, IT Gården
Ulf Persson, Tripnet
Daniel Marceau, Saldab
Undertecknarna är alla datacenterentreprenörer. Vi driver riktiga datacenter med stor tillväxt – och med stora investeringsbehov. Eftersom våra datacenter inte har en effekt på mer än 0,1-0,3 MW vardera så skulle de, om förslaget genomförs, få väsentligt högre kostnader än konkurrenterna och därför slås ut.
