KTH meddelar att högskolan kommer att delta i ett prestigefyllt europeiskt forskningsprojekt inom EU:s mobilitetsprogram Marie Sklodowska-Curie. Syftet med projektet är att utveckla avancerade terahertzlösningar med hjälp av mikrovågselektronik och teknologi inom fotonik.
Joachim Oberhammer, professor på avdelningen för mikro- och nanosystem vid KTH.
Vi vet alla att varje gång man sätter på datorn, mobiltelefonen eller surfplattan aktiveras en stor mängd avancerad teknik som bygger på mikrovågskretsar. En stor utmaning för forskare världen över är att utveckla system som klarar av att använda sig av betydligt högre frekvenser – och därmed snabbare trådlös dataöverföring – än vad som är möjligt i dag.
Det här är frågor som forskare vid KTH länge intresserat sig för. Det nya projektet (CELTA) som KTH ska delta i ingår i mobilitetsprogrammet Marie Sklodowska-Curie. Projektet är en del av EU:s ramprogram för forskning och innovation (Horizon 2020).
– Det känns mycket glädjande att vi valts ut som en av elva forskningsinstitutioner i det här nya projektet. Vi har en lång erfarenhet inom området. Roligt att våra ansträngningar har givit resultat, säger dr Dmitri Lioubtchenko, KTH:s forskningsledare för CELTA-projektet.
CELTA koordineras av professor Idelfonso Tafur Monroy från Danmarks Tekniske Universitet (DTU). Projektet gör det möjligt för 15 forskare från nio länder att uppnå doktorsexamen inom tre år. En av dessa kommer att handledas av dr Dmitri Lioubtchenko och professor Joachim Oberhammer under sammanlagt två år på KTH. Resten av tiden kommer doktoranden att spendera vid universiteten i Darmstadt, Madrid och Warszawa.
Utbildningen är tvärvetenskaplig och omfattar fotonik, elektronik och signalbehandling. Forskarna i projektet kommer bland annat att utveckla avancerade terahertzlösningar som i nästa steg ska kunna användas inom industrin som kommersiella applikationer.
– Det innebär bland annat att vi kommer att utveckla en nätverksanalysator inom fotonik och en terahertzkamera, säger Dmitri Lioubtchenko.
I dag finns det kommersiella kommunikationslänkar upp till 220 GHz. Dessa används bland annat inom kommunikationsnätverk mellan basstationer för mobiltelefoner.
Inom några år räknar Dmitri Lioubtchenko och hans kollegor med att det ska vara möjligt att designa kretsar och system för signaler upp till cirka 2 THz – och som kan användas till nya lösningar inom bland annat telekommunikation, säkerhetsteknologi, medicinteknik, radarteknologi, miljösensorer och molekylär forskning.
Projektet pågår under fyra år, från 2016 till 2020. Budgeten för KTH:s del ligger på drygt 240 000 euro.
