Antalet knubbsälar som föds i Kosterhavet har mer än halverats sedan 2012. För att förstå varför tar forskare vid Göteborgs universitet nu hjälp av drönare och AI för att kunna följa kutarnas (sälungarnas) första tid i livet.
När sälarna på Västkusten höll på att dö ut i mitten av 1900-talet handlade det främst om överdriven jakt, sanktionerad genom skottpengar. När jakten förbjöds återhämtade populationen sig gradvis och idag kan man åter se knubbsälar på många ställen längs västkusten. Nya hot har dock dykt upp mot sälen. Hårt fiske med stora industritrålare från många nationer har gjort att bestånden av torsk och sill kollapsat vilket gör att knubbsälen äter annan fisk, som innehåller mindre näring, enligt preliminära resultat från Göteborgs universitet. Forskarna misstänker att sälen måste ägna allt mer tid till att hitta mat vilket påverkar både tillväxt och reproduktionen.
I Kosterhavets nationalpark har forskare från Göteborgs universitet noterat en nedgång i antalet knubbsälar som reproducerar sig.
Vikande trend
– Det är en vikande trend från år till år. 2012 föddes ungefär 400 kutar på kobbarna och öarna i nationalparken. Förra året räknade vi till 170 kutar, säger Daire Carroll, biolog och forskare vid Göteborgs universitet.
Tidigare har forskarna fått nöja sig med att räkna sälarna på avstånd, men med hjälp av modern teknik har de nu möjlighet att göra noggrannare studier som kan ge svar på hur sälarna mår. Genom att fotografera sälkolonierna med flygande drönare under juni månad, när sälhonorna föder årets ungar, och sedan återkomma i slutet av augusti kan forskarna bedöma tillväxten på gruppnivå.
– Vi tar bilder från hög höjd för att inte störa sälarna, och med hjälp av AI kan vi identifiera kutarnas storlek och vikt med bara 3 kilos felmarginal. En kut som väger 24 kilo i slutet av augusti har mycket större förutsättningar att överleva vintern än de som bara väger 15–18 kilo. Hur mycket de ökar i vikt under sina första månader beror i stor utsträckning på hur deras mammor mår, och fisktillgången nära sälarnas viloplatser, säger Daire Carroll.
Utvecklades i Slottsskogen
AI-modellen som används har forskarna utvecklat i samarbete med Slottsskogens djurpark. När en födsel skedde hos knubbsälarna i Säldammen kunde kutens uppmätta tillväxt kopplas ihop med bilder som togs av en drönare ovanför dammen. Dessutom har knubbsälar unika mönster i pälsen som gör att det går att skilja individerna åt. Detta har AI-modellen också tränats upp på.
– Det är svårt att se hur välgödd sälen är med kikare från en guppande båt. Därför har vi tidigare varit beroende av undersökningar på döda sälar som skett i Stockholm för att kunna se tillväxt och hälsoproblem, men det handlade om drygt 20 sälar per år. Med vår drönare och AI-modellen kan vi undersöka flera hundra djur på en dag. Förra året täckte vi in cirka 87 procent av alla knubbsälar i Kosterhavets nationalpark, säger Daire Carroll.
Fotograferandet med drönare har pågått sedan 2021 och sedan dess har forskarna kunnat följa sälstammens utveckling på gruppnivå i Kosterhavet. De ser ut som att enbart de honor som lyckats samla på sig rejäla fettlager föder en unge varje år. De magrare sälarna får bara en unge vartannat år, vilket är naturens sätt att dämpa populationstillväxten när maten tryter. Sälhonorna satsar på att överleva själva, i väntan på nästa ”sillperiod”.
Privatpersoner bidrar
– Honorna är de viktigaste för kolonins överlevnad. De honor som är tillräckligt god kondition får fortfarande en unge varje år, men de blir stadigt något färre. Vi får se om vi får se något positivt trendbrott i år. Vi hoppas att fiskekvoterna sänks och flera marina reservat etableras så att det kommer några goda år snart så att sälstammen slutar minska, säger Daire Carroll.
Metoden med att övervaka sälar med drönare och AI har spridit sig till andra forskargrupper. I dagsläget genomför SLU ett liknande projekt på knubbsälarna på Hallands Väderö och i Estland undersöker forskare hur gråsälar påverkas av att havsisen minskat de sista decennierna. De blir mer trångbodda utan is, vilket påverkar kutarnas tillväxt negativt. Tack vare AI-modellen kan forskarna också använda sig av foton på sälar som tas av privatpersoner. Förra året fick Darie Carroll in över 800 bilder på sälar från allmänheten i projektet Sälfie-ID.
– Fortsätt att skicka in bilder, tack vare AI-modellen så kan vi identifiera ett stort antal av sälarna på bilderna. Tack vare Sälfie-projektet kan vi förstå mönster i hur sälarna beter sig och hur de rör sig längs hela kusten, säger Daire Carroll.
Vetenskaplig artikel: Approaching a population-level assessment of body size in pinnipeds using drones, an early warning of environmental degradation
