FOI-forskare har på uppdrag av MSB tagit fram en första del i ett förslag till ett nationellt system som kan upptäcka och varna för kärnexplosioner och andra nukleära händelser. Uppdraget fokuserar på kärnexplosioner på svenskt territorium eller i vårt närområde, men systemet skall också kunna upptäcka explosioner på längre avstånd, till exempel vid kärnvapenprov.
Sverige behöver öka sin inhemska förmåga att upptäcka och varna för nukleära hot som kärnvapen, kärnladdningsprov och utsläpp av radioaktivt material. Därför har Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI) fått i uppdrag av Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) att ta fram ett förslag på hur ett sammanhållet nationellt system för att rapportera, mäta och analysera nukleära händelser kan se ut. Nu är projektets första del klar.
– Säkerhetsläget har försämrats och kärnvapenfrågan har kommit upp ännu mer på agendan än tidigare, både i Sverige och omvärlden. Att just vi fått det här uppdraget av MSB beror på att vi jobbat i många år med att utveckla mät- och analysmetoder för att upptäcka kärnvapenprov inom ramen för det fullskaliga provstoppsavtalet, CTBT, säger Anders Ringbom som är forskningschef på FOI:s avdelning för CBRN-skydd och säkerhet.
Tillsammans med kollegorna Martin Goliath och Torbjörn Nylén är han författare till rapporten Ett nationellt system för att upptäcka, varna och informera om kärnexplosioner och andra nukleära händelser: Bakgrund, behov, möjligheter och krav.
Spridd förmåga i dagsläget
Uppdraget fokuserar på kärnexplosioner på svenskt territorium eller i vårt närområde, men systemet ska också kunna upptäcka andra nukleära händelser, exempelvis kärnvapenprov som görs långt bort. Det finns redan idag möjlighet att upptäcka, varna för och analysera nukleära händelser i Sverige, bland annat genom FOI, Strålsäkerhetsmyndigheten och Svenska nationella seismiska nätet. Hos kommunerna finns mätinstrument i form av dosimetrar.
– Men allt detta är spritt över många olika aktörer, och det är inte koordinerat på något vis. Så det finns ingen sammanhållen förmåga, och förmågan är inte heller fullständig utifrån de behov vi har identifierat, säger Anders Ringbom.
Forskarna har genomfört en behovsinventering, bland annat genom intervjuer med representanter från berörda aktörer och myndigheter, men också genom att göra egna bedömningar.
– Vår frågeställning till aktörerna var: Vem behöver vilken information, och när? Det skiljer sig mycket åt. Regeringskansliet behöver snabbt få en lägesbild. Kommuner har lagligt ansvar att upptäcka, röja och sanera farliga områden och behöver få mer detaljerad information.
Fasta mätplatser med sensorer
Anders Ringbom och hans kollegor föreslår att det ska finnas mätstationer utspridda över landet. Stationerna ska ha sensorer som känner av exempelvis seismologiska rörelser, infraljud och radioaktivitet. Kopplat till mätstationerna ska det sedan finnas ett system som dygnet runt automatiskt analyserar vad som händer. Det behöver också göras manuella tolkningar av informationen som kommer in.
Systemet måste vara igång över en längre tid för att den automatiska analysen ska kunna tränas upp. Det behöver lära sig att känna igen bakgrundshändelser som gruvexplosioner, jordskalv, infraljudssignaler från meteoriter och minimala utsläpp från kärnkraftverk, så att de inte utlöser falsklarm. Systemet skulle även kunna användas för att analysera och rapportera vissa av dessa händelser.
– Sedan behöver data förmedlas på ett förädlat sätt, så att aktörer kan få skräddarsydda rapporter. Det vore det ideala, säger Anders Ringbom.
Det finns flera utmaningar att hantera för att systemet ska bli verklighet.
– Det behövs en fortsatt diskussion om rollfördelningen mellan myndigheter i sådana här sammanhang, och hur informationen ska flöda mellan myndigheter.
En annan utmaning är att få till en bra analys av data.
– Det är något vi jobbat med i många år på avdelningen för CBRN-skydd och säkerhet, men det är fortfarande mycket som behöver göras, säger Anders Ringbom.
Simulerar fiktiva kärnexplosioner
Rapporten fungerar också som en allmän orientering kring nukleära händelser, med många beskrivningar kring explosionsförlopp och effekter. Forskarna hoppas därför att den kan användas som bakgrundsmaterial hos berörda myndigheter.
I vinter kommer nästa rapport, där forskarna ska presentera ett mer detaljerat designförslag baserat på kravspecifikationerna de nu tagit fram.
– Det är det stora jobbet. Vi gör datorsimuleringar av fiktiva kärnexplosioner och simulerar responsen virtuellt. Totalt blir det 10 000 olika scenarier vi kommer simulera, säger Anders Ringbom.
Länk till rapporten: Ett nationellt system för att upptäcka, varna och informera om kärnexplosioner och andra nukleära händelser
