Transportstyrelsen har certifierat Trafikflyghögskolan vid Lunds universitet (TFHS) som Sveriges och enligt universitetet Europas första Auktoriserade Drönarskola (ADS). Ett nytt forskningsprojekt vid institutionen blir också att AI-träna drönare att snabbare hitta försvunna personer till havs och i fjällen.
Trafikflyghögskolan är sedan tidigare certifierad flygskola, men nu utvecklar man verksamheten med att bli Sveriges och Europas första Auktoriserade Drönarskola (ADS), enligt en ny föreskrift för utbildnings- och flygverksamhet med drönare.
– Vi upplever att det finns en stor efterfrågan för inte minst uppdragsutbildning av framtidens fjärrpiloter, säger Johan Bergström, prefekt vid Trafikflyghögskolan.
Han säger att man ser hur hela drönarsektorn växer så att det knakar, med fler och fler samhällstillämpningar och aktörer. Flera av dessa aktörer vill bland annat kunna genomföra flygningar utom fjärrpilotens synhåll för exempelvis analys av stora skogsarealer.
– Dessa fjärrpiloter kommer vi nu att kunna utbilda till den behörighet de behöver för att genomföra dessa flygningar, säger Johan Bergström.
Svenska fjärrpiloter kan själva sedan en tid tillbaka gå en utbildning och skriva ett prov på Transportstyrelsens hemsida för grundnivån i det nya regelverket: ”Öppen kategori”. Den nya auktoriseringen innebär att Lunds universitet nu har möjligheten att utbilda fjärrpiloter till nivån ”Specifik kategori”, vilket bland annat innebär möjligheter att flyga högre, längre, tyngre och snabbare än vad som är möjligt inom den öppna drönarkategorin.
– Specifik kategori innebär en högre risknivå än öppen och att det finns kvalificerade utbildningar för fjärrpiloter är viktigt för att hålla en hög flygsäkerhetsnivå. Det är också viktigt för drönaroperatörers möjligheter att framgångsrikt kunna söka tillstånd för sin verksamhet, säger Joel Sköld, ansvarig för den teoretiska utbildningen av fjärrpiloter vid Trafikflyghögskolan.
– För oss är detta dock bara starten. Vi avser att i framtiden även kunna utbilda på den högsta kompetensnivån: ”Certifierad kategori” som kommer att krävas vid exempelvis verksamhet med passagerare ombord, säger Rikard Tyllström, universitetsadjunkt och ansvarig för drönarverksamheten vid Trafikflyghögskolan.
Trafikflyghögskolan har också, tillsammans med aktörer som Sjöfartsverket och Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI), fått forskningsmedel för att utveckla ett nytt system för att med hjälp av artificiell intelligens koppla samman drönare som på ett mer effektivt sätt kan genomföra sök- och räddningsinsatser. Tekniken ska utvecklas i bland annat Ljungbyhed.
– Det vi bland annat vill göra inom projektet är att undersöka utformningen på ett modernt system för SAR (Search and Rescue). Det ska vara snabbare, smartare, mer effektivt och med bättre precision och samordning än dagens system, säger Johan Bergström.
I dag skickar man främst ut bemannade helikoptrar och båtar vilket naturligtvis är mycket resurskrävande. Experiment finns med enskilda drönare, men tanken är att koppla ihop drönare med varandra samt med bemannade system via en AI-funktion för att på så sätt kunna skapa en bättre lägesbild.
– Det kan handla om att lokalisera en förlist båt eller person som är vilse i fjällen, för att bemannade styrkor sedan ska kunna ta vid, säger Johan Bergström.
Målet är enligt Lunds universitet ett koncept som statliga aktörer (Sjöfartsverket, Polisen med flera) kan gå vidare med att utveckla till ett faktiskt system. I projektet planeras ett antal demonstrationer som kommer att vara till sjöss, där man ska utveckla ett system av flera kommunicerande drönare som på egen hand ska kunna ge sig ut över havet för att söka efter nödställda.
Sök- och räddningsinsatser av detta slag rör typiskt hav eller fjällmiljöer, men man kan även tänka sig andra typer av områden.
Lunds universitet Trafikflyghögskola bedriver redan idag utbildningsverksamhet inom drönarflygning som valbar kurs för ingenjörsstudenter vid LTH, samt som yrkeshögskoleutbildning i samverkan med Folkuniversitetet.
