Det finns en tydlig tendens i utvecklingen av rymdindustrin just nu: kommersialisering. De statligt finansierade satsningarna blir färre, samtidigt som privata intressen ökar. Det konstaterar Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI.
Kommersiella aktörer har förstått att det finns stora pengar att tjäna på att kunna erbjuda uppskjutningar eller andra rymdtjänster, och möjligheterna för dem att göra det har förbättrats. I ett memo Kommersialiseringen av rymden beskriver Kristofer Hallgren, analytiker vid FOI, utvecklingen och orsakerna till den.
– Den främsta anledningen till att det här sker nu är den tekniska utvecklingen; utrustningen som krävs för uppskjutningar har blivit billigare och därmed tillgänglig för fler, säger Kristofer Hallgren. Till saken hör också USA har lättat på sina tidigare väldigt hårda exportlagar, vilket gör att rymdtekniken inte längre är lika låst till den stora producentnationen.
All inclusive på mars?
När kommersialisering kommer på tal tänker nog många på rymdturism – att resa ut i rymden, ungefär som vi flyger till ett annat land. Men rymdturismen är fortfarande en ytterst begränsad marknad och lär så förbli inom en överskådlig framtid. Kristofer Hallgren poängterar att det finns många andra delar av ”rymdmarknaden” som är intressanta.
– Rymdturismen är bara toppen på isberget. Vi kan vänta oss otroligt många andra tjänster, som inte är så exklusiva, utan som kommer att användas dagligen.
Den största delen av den framtida rymdindustrin kommer troligen att vara olika typer av satellitbaserade rymdtjänster: navigation, kommunikation och övervakning. Sådant finns redan i dag, men kommer att bli allt vanligare. Det gäller till exempel områdesspecifika tjänster, som att förbättra mobiltäckningen på utvalda platser eller få stärkt bevakning på någon del av jorden. Framtiden stavas ”Launch-on-Demand” – små och lätta satelliter som är billiga att bygga och skjuta upp, och som därmed snabbt går att anpassa efter nya behov. Kristofer Hallgren exemplifierar:
– I dag ligger handläggningstiden för att skicka upp en ny satellit på omkring två år, men inom ett par år kommer läggtiden att kunna komma ner på bara några dagar. I framtiden kommer det alltså kunna vara möjligt att skicka upp en vädersatellit till exempel för att bevaka en viss tornado eller storm.
Kommersialiseringens effekter
Att rymdtjänsterna blir fler låter positivt, men kommersialiseringen har en baksida. När privata bolag tar över finns risken att tjänsterna blir dyrare och mindre tillgängliga. Det kan drabba GPS, vädersatelliter och annat som vi tar för givet i dag.
I takt med att antalet operatörer och aktörer ökar i rymden ökar också behovet av att reglera närvaron. För vem har rätt till vad? Ingen kan egentligen hävda äganderätt till rymden – det slogs fast redan 1967 i det internationella fördraget Outer Space Treaty. Att privata aktörer nu börjar ta sig in på marknaden bör alltså inte kallas för en privatisering. Men kommersialiseringen innebär ändå att det framöver kommer bli nödvändigt att diskutera juridiska frågor som rör rymden.
