Få konsumenter vet att när de exempelvis köper en monitor för 2 000 kronor betalar de 670 kronor i elektronikskatt. En ”miljöskatt” med negativ effekt på miljön som drar in miljarder till staten. Forskningen, statens myndigheter och branschen är alla kritiska till skatten. Det visar en färsk rapport från ElektronikBranschen, TechSverige, Teknikföretagen och Dataspelsbranschen.
– Elektronikskatten ger negativ miljöpåverkan, onödigt dyra priser för konsumenterna och den minskar sysselsättningen. Regeringen måste avskaffa skatten nu, säger Pernilla Enebrink, vd ElektronikBranschen.
En ny rapport från ElektronikBranschen, TechSverige, Teknikföretagen och Dataspelsbranschen lyfter fram en rad problem med elektronikskatten, även kallad kemikalieskatten. Ett är att konsumenter tvingas köpa mindre hållbara produkter än de annars skulle på grund av att skatten ökar priset på produkten i onödan.
– Skatten motverkar sitt syfte genom att kunder tenderar att välja billigare, mindre hållbara och miljövänliga produkter på grund av den ökade kostnaden som skatten för med sig, vilket strider mot det ursprungliga målet som jag tolkat det, att främja inköp av mer hållbara och miljövänliga alternativ, säger Mattias Lindahl, professor i EcoDesign vid Linköpings universitet och ledamot i Delegationen för cirkulär ekonomi.
Skatten saknar miljönytta
Skatten driver inte mot miljömålen, utan kan i stället leda till så kallad falsk substitution, det vill säga styreffekter från ämnen med bevisat goda egenskaper till ämnen med olämpliga egenskaper. Elektronikskatten minskar även incitamenten till återbruk och flyttar värdefulla resurser från meningsfullt hållbarhetsarbete till administration av en icke-ändamålsenlig skatt utan legitimitet.
- Noll effekt på produktionen
Sverige är ur ett tillverkarperspektiv en mycket liten marknad och står för endast 0,7 procent av den globala marknaden för hemelektronik. Elektronikskatten, som är nationell, har ingen effekt på globala tillverkares produktion då elektronikvaror inte tillverkas specifikt för den svenska marknaden. - Stora prisökningar
Inom Sverige driver elektronikskatten upp priserna helt i onödan. I synnerhet drabbar detta hushåll med låga inkomster som köper produkter i de lägre prissegmenten, där andelen elektronikskatt ibland utgör mer än en tredjedel av priset. Företag och offentlig sektor i behov av IT-produkter är andra drabbade, liksom stora vitvaruköpare såsom bostadsutvecklare och restauranger. - Köp flyttar till utlandet
I en alltmer globaliserad värld flyttar nationella styrmedel i första hand köpen snarare än att styra konsumenternas val. Det gäller särskilt inom hemelektronik, eftersom konsumenterna är digitala, priskänsliga och snabbrörliga över gränser. Skatten driver i allt högre grad konsumenterna till köp i utlandet, med risk för köp av produkter av lägre kvalitet som kan vara mindre miljövänliga och energieffektiva. - Försämrad svensk konkurrenskraft
Elektronikskatten försämrar svensk konkurrenskraft. Skattehöjningar under 2023 har ökat skattebördan med över en miljard kronor på årsbasis, i strid med de uttalade avsikterna från lagstiftaren. - Skatteökning med 71 procent på två år
Till följd av de försämrade avdragsreglerna från och med juli 2023 och indexuppräkningen av skattesatserna vid årsskiftena 2022/2023 och 2023/2024 förväntas en skattehöjning på över en miljard eller 71 procent jämfört med 2022, i strid med lagstiftarens avsikter om att skatteuttaget inte skulle öka.
ElektronikBranschen, TechSverige, Teknikföretagen och Dataspelsbranschen anser mot bakgrund av elektronikskattens många kända problem att skatten omgående bör avskaffas.
Rapporten går att läsa på https://elektronikbranschen.se/rapport-den-ohallbara-elektronikskatten/
Riksdagsseminarium: En ekonomisk börda för svenska folket och miljön
Hur ställer sig näringslivet, forskare och de politiska partierna till denna skatt? Den 17 april 2024 anordnade ElektronikBranschen tillsammans med Moderaterna ett samtal om skatten på elektronik där man även får ta del av praktiska konsekvenser för Sveriges näringsliv och konkurrenskraft, konsumenter, miljö och andrahandsmarknaden.
Länk till Riksdagsseminarium: https://www.youtube.com/watch?v=tgpDTpcmIOM
